Tillgänglig kod är inte automatiskt tillgänglig design

Lagen om tillgänglighet innebär att våra digitala tjänster, webbplatser, intranät och publika appar inom offentlig sektor behöver vara tillgängliga för alla människor. Men vad är då skillnaden mellan tillgänglig kod och tillgänglig design?

I september i år började lagen om tillgänglighet tillämpas för all offentlig verksamhet och övriga aktörer som klassas som offentligrättsliga organ eller som utför tjänster som finansieras av offentlig verksamhet. I blogginlägget Så påverkar lagen om tillgänglighet dig som arbetar med digitala tjänster kan du läsa mer om vilka som omfattas av lagen och vad den innebär i praktiken.

För att kortfattat beskriva hur man lever upp till lagen om tillgänglighet listar jag tre delar nedan som måste uppfyllas.

1. Tillgänglig kod

Tillgänglig kod innebär att koden behöver validera enligt WCAG 2.1 AA. Det innebär att koden måste följa de standarder som WCAG 2.1 AA kräver. Här behöver en webbutvecklare hjälpa till och kontrollera att koden följer lagen.

2. Tillgänglig design

Tillgängligt innehåll beskriver de mjukare bitarna i webbtjänsten, som till exempel att allt innehåll som inte är text ska beskrivas med text. Rörlig media ska vara textad och förgrundsfärgen måste skapa tillräckligt stor kontrast mot bakgrundsfärgen.

3. Tillgänglighetsredogörelse

Tjänsten behöver publicera en tillgänglighetsredogörelse där det finns beskrivet hur ni uppfyller direktivet, vilka undantag ni har gjort och varför. Det ska även finnas en möjlighet för användare att kunna påtala brister.

En tjänst för några = en tjänst för alla

Eftersom det är enklast att mäta tillgänglig kod är det frestande att lägga fokus på punkt 1. Många företag har också specialiserat sig på att ’fixa koden’ ungefär som verkstäder släcker besiktningens 2-or. Men blir det automatiskt tillgängligt?

Om du bara tittar på punkt 1 ovan, det vill säga den tekniska tillgängligheten och inte ser till punkt 2, den inkluderande tillgängligheten då är det som att få en inbjudan till festen, men inkluderade är att bli uppbjuden till dans. Två relaterade men ändå skilda saker.

I ett projekt tillsammans med Fritidsförvaltningen på Stockholms stad märkte vi tydligt skillnaden. Projektets syfte var att ta fram en digital lösning för att informera om fritidsaktiviteter för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Och trots att vi läst på ordentligt innan så missade vi en väsentlig grej. I ett av mina första möten med en av våra potentiella användare hävde jag ur mig formuleringen:

— Och vilka hjälpmedel har du?

Ouch, stort misstag! Han stirrade på mig en stund och sen sa han:

— Tror du jag är en idiot?

— Va? Nejnej.

Eller? Skillnaden mellan ett tillgängligt hjälpmedel och en inkluderande tjänst är enorm. Kanske inte ur ett tekniskt perspektiv, men ur design-perspektivet ser själva användarupplevelsen (user experience) helt väsensskilt ut.

Den där inledande intervjun var en smärtsam upplevelse, men den var en nödvändig del av processen för att kunna göra en bra lösning. Tanken var att bygga för funktionshindrade men egentligen ska vi bara bygga bort funktionshinder. Vi ska undvika att bygga trottoarkanter och istället bygga en lösning alla kan ta sig upp för.

För att göra det behöver vi inte bara försöka förstå användarens situation och behov – vi behöver gå längre än så. Vi behöver leva oss in i användarens situation på ett djupare plan för att verkligen kunna empatisera med den. Först då kan vi identifiera både funktionella och icke funktionella krav och skapa lösningar som levererar på båda. Inkluderande design gör det tydligt, enkelt och användbart för precis alla!

Men det är upp till oss som skapar tjänster och system i det digitala landskapet att se till att alla får dansa på festen. Det är enkelt att vara tillgänglig, när vi vet hur man gör. Vi brinner för tillgänglighet och vill gärna hjälpa er!

Clara Högström

Vill du veta mer om hur vi kan hjälpa er med tillgänglighet? Vi finns alltid tillgängliga!

Relaterade academyinlägg

Webinar: Så skapar du konkreta lösningar utifrån abstrakta idéer Har ni svårt att veta på vilket sätt er organisation kan dra nytta av den digitala utvecklingen? Kan era idéer fastna i långsamma processer som hindrar er från att hålla jämna steg med den digitala utvecklingen? Springer ni ibland på bollar som ni är osäkra på genererar något värde?